LIBERALA STUDERANDE LSK
POLITISKT PROGRAM 2009-2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING HÖGSKOLOR Avgiftsfri utbildning Högskolornas finansiering Antagning och antagningsmängder Avregionalisering av högskoleutbildningen Livslångt lärande Erfarenhetsbaserat inlärande Tvåspråkighet Internationalisering Kvalitet och kvalitetssäkring VETENSKAPSHÖGSKOLOR Utbildning och forskning Studentkåren och studerandes inflytande YRKESHÖGSKOLOR Strukturell utveckling Utbildning och forskning Högre yrkeshögskoleexamina Studerandekåren och studerandes inflytande SOCIALPOLITIK Studiestödet Hälsovård Motion och välmående Tillgänglighet Fungerande kollektiv trafik STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTIVA
INLEDNING
Liberala Studerande LSK är en högskolepolitisk organisation vars syfte är att vara en samlande kraft för alla studerande med en liberal värdegrund i Finland. LSK är en aktiv och nyskapande samhällspåverkare, vars uppgift är att initiera till diskussion och vara en vägvisare inom högskolepolitiken. LSK är verksam på det nationella högskolefältet samt inom student - och studerandekårerna. LSK är nära förknippat med Svensk Ungdom (SU), Svenska folkpartiet (SFP) och fungerar som dess högskolepolitiska intressebevakare.
Liberalismen utgör grundstenen för LSK:s verksamhet. Vi arbetar för ett jämlikt samhälle där individens frihet står i centrum. Samhället skall finnas till för individen, inte tvärtom. Individen skall ha rätt att fritt göra sina egna val, så länge de egna valen inte kränker andras frihet. Varje människa har ett lika och okränkbart värde, rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka. I ett jämlikt samhälle skall alla individer ha samma rättigheter och möjligheter oberoende av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. LSK motsätter sig all slags diskriminering och förespråkar respekten för och mervärdet i människors olikheter.
Den andra grundstenen i LSK:s verksamhet är tvåspråkigheten i Finland. Rätten att använda sitt modersmål, svenska eller finska, skall inte endast vara en paragraf i grundlagen, utan bör fungera i det dagliga livet.
I ett liberalt samhälle har alla en lika möjlighet till att utbilda sig. Ett öppet och högklassigt utbildningssystem är en förutsättning för ett jämlikt samhälle och för att skapa välfärd. Utbildningen skall vara anpassad efter den enskilda individens behov.
HÖGSKOLOR
Det finska välfärdssamhällets framgång grundar sig på en välutbildad befolkning. Det är därför viktigt att bibehålla det breda kunskapsfält vår högskolevärld representerar och även i framtiden bevara indelningen i vetenskaps- och yrkeshögskolor. Detta för att bevara bredden och säkerställa utbildningarnas kvalitet och konkurrenskraft.
Till vetenskapshögskolornas uppgift hör att bedriva högre forskning och undervisning emedan yrkeshögskolornas uppgift är att erbjuda yrkesinriktad expertutbildning.
Synergieffekter mellan högskolorna måste tas till vara. Möjlighet till att avlägga magistersstudier vid vetenskapshögskolor samt att avlägga högre yrkeshögskoleexamina måste vidareutvecklas och dubbellappningar mellan de olika högskolorna bör bortarbetas.
För att minska på arbetslösheten och garantera kunnig och välmående arbetskraft, måste antagningskvoterna till våra högskolor anpassas enligt samhällets behov. Kvalitet framom kvantitet!
Liberala Studerande LSK tror och arbetar för en konkurrenskraftig och högklassig högskoleutbildning i Finland.
Avgiftsfri utbildning
Grundpelaren för vårt välfärdssamhälle är den avgiftsfria utbildningen på alla utbildningsstadier. För att trygga en fortsatt finsk välfärd krävs ett högklassigt utbildningsväsen som erbjuder lika möjligheter för alla. Avgiftsbelagd utbildning leder oundvikligen till ett ojämlikt samhälle där alla inte garanteras lika möjligheter. Studiesedlar och stipendieprogram skapar inte samma förutsättningar för ett jämlikt samhälle som den avgiftsfria utbildningen. En prislapp på utbildningen höjer inte utbildningens kvalitet. Terminsavgifters inverkan på universitetens finansiering är obetydlig och medför inte de extra resurser som högskolorna är i behov av.
Försöket med terminsavgifter för examensstuderande från länder utanför EU och EES skall stanna som ett försök. Internationella studerande väljer Finland som studieland främst på grund av den avgiftsfria utbildningen. Införande av terminsavgifter för internationella studerande skulle högst antagligen leda till en drastisk minskning av antalet internationella studerande Finland. Det är inte heller jämlikt att vissa studerande måste betala för en utbildning som är avgiftsfri för övriga studerande. Vi har inte råd att förlora det kunskapspotential och den kulturella mångfald som de intrnationella studerande erbjuder. Istället för att fakturera skall vi integrera!
Beställningsutbildning får inte äventyra den grundläggande utbildningen vid högskolorna. De utbildningshelheter som erbjuds till beställningsutbildning skall avgiftsfritt vara öppna för högskolans ordinarie studerande. Tilläggsresurser som högskolorna erhåller från beställningsutbildning skall användas till att finansiera högskolornas grundutbildning.
Högskolornas finansiering
Statens uppgift är att garantera ett fungerande högskoleväsende i Finland. Grundfinansieringen till högskolorna bör ökas och skall ske jämlikt mellan enheterna. Extern finansiering är ett bra komplement, men får inte utgöra grunden för högskolornas finansiering. Anskaffning av extern finansiering får inte heller vara en förutsättning för erhållandet av tilläggsfinansiering från staten. Den externa finansieringen får inte äventyra forskningens oberoende.
Resultatstyrningen får inte utgöra den enda grunden för vetenskapshögskolornas finansieringsmodeller, även kvalitetsaspekter bör beaktas.
Antagning och antagningsmängder
Vid antagningen till högskolor bör man i första hand mäta den sökandes anlag och motivation genom urvalsprov. Alla sökande bör behandlas jämlikt. Därför bör exempelvis inte nyblivna studenter vara berättigade till förtur eller tilläggspoäng vid antagningen.
Högskolorna bör även vid rekryteringen av nya studerande använda sig av en genussensitiv marknadsföring och således möjliggöra att all utbildning kan uppfattas som lätt tillgänglig oavsett kön.
Nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen måste granskas som branschspecifika helheter. Platserna bör grunda sig på arbetslivets behov på både en regional och riksomfattande nivå.
Urvalsprocessen för såväl finländska som internationella studerande skall vara genomskådlig och rättvis, så även den identifiering och det erkännande av tidigare inhämtad kunskap som hör samman med den.
Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller ens person skall inte stå som hinder för att ansöka till en högskoleutbildning.
Avregionalisering av högskoleutbildningen
Syftet med vårt högskoleväsen är att erbjuda en högklassig utbildning och forskning. För att uppnå detta syfte krävs starka och livskraftiga högskoleenheter. I dagens läge är vårt högskoleväsen för splittrat eftersom universiteten och yrkeshögskolorna har utbildningsverksamhet på över sjuttio orter. Detta beror främst på ogenomtänkt regionalpolitik genom vilken enskilda utbildningsfilialer upprättas utanför större studieorter i syfte att stöda regionernas övriga verksamhet. För att utbildningen skall vara framgångsrik krävs däremot större högskoleenheter som präglas av samverkan, tankeutbyte och stöd mellan olika ämnen. Filialer med ett eller två ämnen har inte samma förutsättningar till att uppnå kvalitativa resultat.
Upprätthållandet av högskolefilialer hotar jämlikheten mellan studerande. Vid filialer finns det oftast inte samma möjligheter att erbjuda hälsovård, bibliotek och övriga stödtjänster till de studerande. Även student- och studerandekårernas möjligheter att erbjuda service till sina medlemmar försvåras av verksamhet på flera orter.
För att höja nivån på finländsk högskoleutbildning och för att garantera jämlikhet krävs modiga beslut. Icke-livskraftiga högskolefilialer bör dras in eller flyttas till större enheter. Högskolorna finns till för utbildningen, inte för regionerna!
Livslångt lärande
Högskolor och stödtjänster för studerande måste anpassas och bli flexiblare och öppnare för att kunna bemöta studerande med olika bakgrund och i olika livssituationer. Livslångt lärande skall ge de studerande möjlighet som inte har kunnat följa den traditionella studievägen. Högskolorna skall vara till för studerande i alla åldrar. Det betyder också att olika stödtjänster och studieförmåner för studerande inte får vara begränsade av åldern på den studerande. Studerande inom livslångt lärande skall ha lika rätt till representation som andra studerande. Av studerande inom livslångt lärande skall inte uppbäras oskäliga avgifter.
Erfarenhetsbaserat inlärande
En viktig del av det livslånga lärandet är att kunna tillgodoräkna tidigare inhämtad kunskap . Detta är en viktig del i förnyandet av högskoleutbildningen i vårt land. Att kunna påvisa realkompetens kan underlätta och försnabba en studerandes studiegång samt ge högskolorna nya verktyg till sin undervisning. För att säkerställa en högklassig utbildning och en jämlik behandling bör klara tillvägagångssätt fastställas för utvärdering och evaluering av tidigare inhämtad kunskap.
Det ligger ett samhällsekonomiskt intresse i att ha en välutbildad befolkning. Genom livslångt lärande maximeras de resurser vi har i samhället och skapar det kunskapssamhälle som kan hantera globaliseringen, den snabba teknologiska utvecklingen och den åldrande befolkningen.
Tvåspråkighet
I Finland skall det vara möjligt att bedriva högskolestudier på både finska och svenska. För att garantera detta krävs att de svenskspråkiga högskolorna även i framtiden bibehåller sin självständighet och förblir enspråkiga.
Vid de tvåspråkiga högskolorna bör det finnas en levande tvåspråkighet. Detta får inte endast betyda att det går att avlägga en tentamen på båda språken, utan föreläsningar och seminarier skall i tillräcklig mängd erbjudas till studerande. Även handledning och aktuellt undervisningsmaterial bör finnas tillgängligt på båda språken.
En av de viktigaste aspekterna vid integreringen av invandrare i Finland är att det lär sig svenska och/eller finska. I dagens läge är detta nästan ett måste för att invandrare skall kunna sysselsätta sig. För att främja språkstudierna för studerande med invandrarbakgrund bör det erbjudas ett tillräckligt antal språkkurser vid våra högskolor.
Student- och studerandekårer vid tvåspråkiga högskolor skall fungera på både svenska och finska. Inga studerande får behandlas annorlunda på grund av sitt modersmål. Student- och studerandekårerna finns till för alla sina medlemmar och bör därmed garantera all service på båda språken. Även centralförbunden för student- och studerandekårerna bör behandla medlemskårerna jämlikt. Service bör erbjudas på båda språken på samma tidpunkt för att inte sätta student- och studerandekårerna i olika utgångslägen.
Internationalisering
Med tanke på internationella studerandes möjligheter att integreras i det finländska samhället är det viktigt att högskolorna erbjuder en tillräcklig mängd av språkkurser av hög kvalitet i ett eller helst båda av de inhemska språken samt i engelska. Utbudet av engelskspråkiga kurser måste ökas men detta får inte ske på bekostnad av undervisning på de inhemska språken. Lärare skall erbjudas möjlighet att utveckla sina kunskaper i det engelska språket.
För att maximera möjligheterna till integration skall internationella studerande erbjudas kurser i finländsk kultur. Lärare som undervisar mångkulturella grupper bör gå kurser i kulturell kompetens. Språkkurser och kulturstudier skall också finnas tillgängliga för studerande med invandrarbakgrund. En fungerande handledning är viktig för internationella studeranden som inte är bekanta med den finländska studiekulturen. Högskolans alla nivåer bör beakta att man har studeranden med olika språkliga och kulturella bakgrunder. De internationella studerandena är en tillgång och rikedom för högskolan och samhället och man bör hjälpa dem i att behålla och dela med sig av sin kultur, samtidigt som man stöder dem i anpassningen till vår kultur. Hemmainternationalisering av finländska studerande kan förverkligas med hjälp av internationella studeranden som studerar på högskolan.
Utbytesstudier skall ske på studerandes egna villkor. Studerande skall uppmuntras till utbytesstudier men de skall inte ingå som en obligatorisk del av studierna då alla inte har samma möjligheter till detta. Studiehandledningen under utbytesperioder utomlands bör utvecklas. Det måste finnas fönster i studieprogrammet som underlättar utbytesstudier. Möjligheten att åka på utbytesstudier eller praktik bör ske smidigt så att inte utbytesstudierna förlänger den normala studietiden.
Högskolorna bör skapa goda kontakter till och utöka sitt samarbete med näringslivet för att garantera att även studerande med olika språkliga och kulturella bakgrunder får kvalitativa praktikplatser och möjliga framtida arbetsplatser. De flesta internationella examensstuderande vill stanna kvar i Finland men tvingas efter avlagd examen söka sig utomlands för bättre arbetsmöjligheter.
Det är i Finlands intresse att fortsätta arbetet mot främlingsfientlighet - för en fördomsfriare arbetsmarknad och ett öppnare samhälle. Liberala Studerande LSK tror därför att det är av största vikt att resurser satsas på integrering av internationella studeranden i strävan efter ett hållbart och tolerant samhälle.
Kvalitet och kvalitetssäkring
Kvaliteten kan säkras genom kvalitetshanteringssystem. En högskola som har sin verksamhet dokumenterad samt att dokumentationen (verksamhetshandböcker) är enkelt tillgänglig för alla parter har en god grund för att säkra högskolans kvalitet. Liberala Studerande LSK vill se att denna dokumentation skall kunna användas som ett verktyg för studerande, så envar lätt kan få fram den information, oberoende av sektor, som denne är i behov av.
Kvalitetssäkring måste uppfyllas av alla högskolor, konkret genom kontinuerliga auditeringar. Dokumenteringen bör vara ajour och samtidigt lättföränderlig. Dokumentationen utgör det nödvändiga verktyget för att åskådliggöra brister i verksamheten, både litet som stort. Verksamhetshandböckerna bör läsas och frågor bör ställas om varför saker görs på olika sätt. Föråldrade processer bör ersättas med nya och bättre alternativ.
System för uppföljning av verksamheten är även en viktig del av kvalitetssäkringen. Vi vill se, att den sammanställda informationen från utvärderingar, stora som små, når rätt organ som har både möjlighet och kompetens att handla.
Vid interna och externa utvärderingar borde jämställdheten och tillgängligheten vid högskolan granskas. Vid ackreditering av studieprogram borde könsaspekter och könsspecifik inverkan i läroplanen granskas och utvärderas. Interna strukturer för kvalitetssäkring bör övervakas från ett könsperspektiv. LSK anser att kvalitetssäkring spelar en viktig roll för att öka jämställdhet inom högre utbildning eftersom man inom kvalitetssäkringen också kunde ställa specifika kriterier när det kommer till jämställdhet.
Liberala Studerande LSK vill att den högre utbildningen i Finland skall vara av högsta kvalité. Vi ställer krav på kvaliteten samt godtar att högskolorna i liknande grad ställer höga krav på sina studerande - ett samspel som skall gynna båda parter.
VETENSKAPSHÖGSKOLOR
Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Universiteten skall fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället.
Utbildning och forskning
Utbildningen vid våra vetenskapshögskolor bör hålla en hög och konkurrenskraftig nivå. Aktuell och relevant forskning skall användas som stöd i undervisningen och en god tillgång till undervisningsmaterial skall säkras. Kursutbudet bör vara ändamålsenligt och erbjuda ett brett utbildningsfält för studerande att välja sin inriktning i. Det är också viktigt att högskolan erbjuder en tillräckligt stor bredd på biämnesstudier.
Den undervisande personalen bör ha genomgått relevant pedagogisk utbildning för att kunna undervisa vid vetenskapshögskolor. Undervisningen bör ske i fungerande undervisningsutrymmen och tillräckliga stöd i undervisningen bör finnas tillhanda.
En större växelverkan mellan studerande och personal skapar en delaktighet som ger bättre förutsättningar för ny innovativ forskning.
Varje utbildningsinriktning bör erbjuda studerande möjlighet till praktik. Praktikperioder underlättar övergången till arbetslivet samt ger studerande möjlighet att i praktiken implementera de kunskaper de erhållit i sina studier. Praktikplatser skall vara ändamålsenliga och praktiklönen skall motsvara det arbete praktikanten utför. Det är också viktigt att praktikanten har tillgång till en god handledning på sin praktikplats.
För att Finland skall kunna bibehålla sin höga nivå på både forskning och utbildning är det viktigt att vetenskapshögskolornas personal även i fortsättningen ges möjlighet att bedriva forskning vid sidan om sin undervisning. Resurser bör säkras till utbildning och forskning för att Finland skall kunna trygga internationellt högklassiga universitet. Högskolorna bör eftersträva en jämställdhet mellan könen inom forskarutbildningen.
Studentkåren och studerandes inflytande
Det automatiska kårmedlemskapet bör fortsättningsvis existera vid universiteten. Kåravgiften bör, likt andra obligatoriska avgifter, vara avdragbar i beskattningen. Engagemang i studentkårsverksamhet bör uppmuntras och aktiva studerande bör ha reella möjligheter att delta i verksamheten vid sidan av studierna. Studentkårsaktivitet bör kunna räknas som tidigare inhämtad kunskap och kompenseras i form av studiepoäng. Studentrepresentanterna i högskolornas olika organ skall ha rätt att utöva sina lagstadgade uppdrag som studentrepresentanter utan fara för negativa konsekvenser.
LSK anser att den i den nya universitetslagen stadgade externa representationen i de offentligrättsliga universitetens styrelser är en bra utveckling för att bredda kunskapsfältet inom styrelserna och stärka universitetens kontakter till omvärlden. Samtidigt bör de interna grupperna inneha majoritet i styrelserna så att universitetens autonomi garanteras. Studerande skall inneha en tredjedel av de interna gruppernas representation i samtliga av universitetens beslutande organ och studerande skall även i fortsättningen själva utse sina studentrepresentanter.
YRKESHÖGSKOLOR
Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleutbildning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter. Yrkeshögskolornas uppgift är dessutom att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar undervisningen och stöder arbetslivet samt att bedriva konstnärlig verksamhet. Till yrkeshögskolornas uppgift hör även att främja livslångt lärande.
Strukturell utveckling
Yrkeshögskolenätet bör utvecklas och varje utbildningsenhets uppgift samt existens bör vara motiverad med beaktande av högskolesystemet som helhet. Varje utbildningsenhet bör till sin storlek vara sådan att en högklassig högskolegemenskap kan uppstå. De åtgärder som vidtas inom den strukturella utvecklingen måste gagna utbildningen och dess innehåll och inte vara endast ekonomiskt motiverade. Yrkeshögskolesamfundet skall stärka utvecklingen av de studerandes yrkesidentitet genom att stöda samhörighet och den studerandes motivation och upplevelse av att vara inom rätt bransch.
Utbildning och forskning
Som studerande på högskolenivå träder man in i högskolevärden med olika bakgrund, erfarenheter och kunskap. Förutsättningen för en kvalitativ utbildning är tillgången till befintlig och ny kunskap. Ny kunskap erhålles genom aktuellt undervisningsmaterial och resultatuppföljning inom näringslivet.
Högskolorna bör kräva av sin undervisande personal att ständigt söka ny och relevant kunskap som kombineras med godkänd baskunskap. Ett gott nätverk till andra högskolor, forskningsinstitut, databaser och andra informationskällor skall finnas lärarna och studerande till handa. Utbildare och studerande bör uppmuntras till att tillsammans söka och reflektera över det nyaste inom branschen. En lärares roll blir att visa de studerande var kunskapen finns och i den gemensamma reflektionen skapa förståelse för hur den tillämpas i yrkeslivet. Kritiskt förhållningssätt till information är en viktig del av läroprocessen.
Högre yrkeshögskoleexamina
Högre yrkeshögskoleexamina bör erbjudas inom de utbildningsområden som det anses finnas behov av högre examina i.
Det krav på minst tre år av arbetserfarenhet som stadgats om för att man skall ha rätt att ansöka till studier för högre yrkeshögskoleexamen bör ändras så att kravet på arbetserfarenhet kan för alla studerande uppfyllas till en del redan under den tid då studerande studerar för lägre yrkeshögskoleexamen.
Möjligheterna att internationalisera de högre yrkeshögskoleexamina bör utredas och den internationella delen för dessa studier bör definieras. Examensbenämningen för de högre
yrkeshögskoleexamina är magister (YH).
Studerandekåren och studerandes inflytande
Yrkeshögskolan och studerandekåren har till uppgift att uppmuntra studerande till ett aktivt, kritiskt och samhällsengagerat medborgarskap. Studerandekårerna finns till för alla studerande. Yrkeshögskolornas studerandekårer bör likt universitetens studentkårer ha automatiskt medlemskap och därmed ha möjlighet att representera alla yrkeshögskolans studerande jämlikt.
Så länge studerandekårerna inte har obligatoriskt kårmedlemskap skall finasieringen i sista hand tryggas av yrkeshögskolan. De studeranderepresentanter som studerandekårerna väljer är genuint med på alla nivåer i de beredande och beslutsfattande processerna inom yrkeshögskolan. Studerandekårerna påverkar också aktivt det samhälleliga beslutsfattandet. Speciellt beslutsfattandet i kommuner är föremål för studerandekårens långsiktiga påverkningsarbete.
SOCIALPOLITIK
Studiestödet
Liberala Studerande LSK anser att studiestödet skall vara ett indexbundet stöd som årligen justeras. Syftet med stödet är att möjliggöra heltidsstudier. Staten skall uppmuntra till heltidsstudier genom ett tillräckligt studiestöd. I de fall där den studerande arbetar vid sidan om studierna skall denna inte bestraffas om denne uppnår tillräckliga studieresultat. Viktigt i denna diskussion är att staten också får högre skatteintäkter och att studietiderna inte förlängs då den studerande presterar i enlighet med de krav som finns. Därför måste inkomstgränserna höjas.
Bostadsstödet måste höjas markant för att motsvara dagens hyresmarknad. Studerande skall inte sättas i en sämre situation än övriga bidragssökanden. Bostadsstödet måste således motsvara i alla fall minst det allmänna bostadsstödets miniminivå.
Studielånet skall vara ett komplement till studiestödet och bostadsbidraget. Lånet skall vara konkurrenskraftigt och villkoren för återbetalningen måste vara skäliga. Studielånet skall ses som en möjlighet, men skall inte vara ett måste för att kunna genomföra högskolestudier.
Måltidsstödet är en av de mest konkreta stödformerna en studerande upplever. Därför är det viktigt att måltidsstödet höjs i samma takt som maximipriset för en studerandemåltid.
Hälsovård
En viktig förutsättning för att kunna studera framgångsrikt är att man är frisk. Liberala Studerande LSK anser därför att det är av största vikt att skapa en hållbar lösning för studerandehälsovården vid yrkeshögskolorna. Enligt folkhälsolagen är kommunerna skyldiga att ordna hälsovård åt yrkeshögskolestuderande. Idag sker det alltför stora brister i detta och ett fungerande system måste därför fastställas från statligt håll. Den som ordnar studerandehälsovården måste ha sakkunskap om högskolestuderande och studerande måste ha möjlighet att själv påverka sin hälsovård.
LSK anser att alla högskolestuderande skall ha tillgång till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS). SHVS’ finansiering måste säkras av staten. Nya finansieringssätt måste dock ses över.
Mera resurser måste läggas till att främja studerandes mentala välmående.
Motion och välmående
Fysisk aktivitet i alla åldersgrupper är av största vikt både för det fysiska och psykiska välmåendet och funktionsförmågan. I dagens samhälle ser vi en ökning på ett flertal folksjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och andra sjukdomar orsakade av övervikt samt brist på motion. Dessa kan förebyggas genom att uppmuntra till hälsosamma livsvanor redan under studietiden.
Studerande som inte rör på sig tillräckligt i vardagen bör uppmuntras till mera motion. Det är var och ens eget val och ansvar hur han/hon tar hand om sitt fysiska välmående. Högskolestuderandes möjligheter att motionera varierar dock kraftigt beroende på studieort och högskola. Högskolan bör ansvara för sina studerandes välmående. En högskola som är utspridd på ett flertal orter bör se till att studerande på de olika orterna behandlas jämlikt och att alla har ett mångsidigt och tillgängligt motionsutbud. Detta stärker välbefinnandet under studietiden och hjälper studerande att orka genom studierna. För att utöka möjligheterna och utbudet på motionsmöjligheter kunde högskolor på samma ort ha ett bredare samarbete.
Motionsutbudet bör vara varierande för att alla skall ha möjligheten att hitta den form av motion som fungerar bäst för en själv. Studerande idag sitter flera timmar framför datorer och i läsesalar och det behövs motionsformer som motverkar rygg- och nackproblem. Prissättningen på de olika motionsalternativen får inte vara ett hinder för de studerande att ta del av den.
Högskolorna bör även se till att vara flexibla för att toppidrottare skall ha reella möjligheter att både studera och utöva sin idrott. Många toppidrottare är i en ålder då det förväntas av dem att även ta en examen. En toppidrottare skall inte behöva välja bort antingen studierna eller sin idrottsgren. Det skall vara möjligt att kombinera dessa.
Tillgänglighet
En högskola av hög kvalitet ger alla studerande och anställda på högskolan lika möjligheter att lära, arbeta och umgås. Liberala Studerande LSK anser att välmående studerande i en tillgänglig jämlik högskola och studiemiljö är en grundförutsättning för en positiv samhällsutveckling.
Högskolestudier skall vara tillgängligt för alla på jämlika grunder och studiemiljön bör kännas lättillgänglig, trygg och välkomnande. Utbildningen och studiemiljön skall vara inkluderande och stöda varje studerandes lärande med beaktande av individuella behov och egenskaper. System för att spåra upp studerande med läs- och skrivsvårigheter bör finnas. Studerande med barn och deras speciella behov bör beaktas. Lärare och studiehandledare skall erbjuda alla studerande stöd och flexibilitet i studierna genom att skapa möjligheter att genomföra kurser och tenter på ett individuellt anpassat sätt. Etniska minoriteter och invandrare skall känna sig lika delaktiga i högskolemiljön som andra studerande. Funktionshindrade studerande skall kunna röra sig fritt på hela högskoleområdet och vid behov skall personliga hjälpmedel skaffas. På samma sätt som föreläsningssalar, studentcaféer och bibliotek så är det lika viktigt att sociala utrymmen och tillställningar är lättillgängliga för alla.
För att kunna uppnå jämlikhet bör varje högskola ha en plan för likabehandling och jämställdhet som är uppgjord i samarbete med studerande. Fördelarna med att ha en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan är att högskolorna får en bild över situationen, kan skapa ett konkret mål samt praktiska verktyg som kan användas för att främja trivsamheten och tryggheten för alla på högskolan. Jämlikhet skall inte endast vara ett fint ord som man skriver på ett papper - verktygen för att garantera omsättningen av likabehandlingsplanen i praktiken är kanske till och med den allra viktigaste delen. En jämlikhetsgrupp som håller sig a jour med det nyaste bör regelbundet uppdatera likabehandlingsplanen. Studeranderepresentationen skall vara en självklar del av denna jämlikhetsgrupp. Tillsammans med jämlikhetsgruppen är det varenda på högskolan anställd persons ansvar att värna om jämlikhetsarbetet och sträva mot en positiv utveckling. Positiv utveckling eftersträvas, men både positiva och negativa resultat skall offentligt rapporteras om. Tabun som existerar kring kända missförhållanden måste motarbetas. Att studerandeunderlaget bör spegla mångfalden i vårt samhälle är en bra utgångspunkt.
Fungerande kollektivtrafik
En viktig del av en studerandes vardag är färden till och från högskolan. Studerande är oftast flitiga användare av kollektivtrafik och den bör då också planeras därefter. Ifall studiebostäder inte finns i närheten till högskolan bör kollektivtrafiken ha rutter som gör det smidigt att åka kollektivt till högskolan. Speciellt om man tänker på de miljömässiga fördelar det ger ifall studerande väljer att åka kollektivt istället för till exempel bil. Det är därmed också viktigt att biljettpriserna och dess studierabatter bör anpassas till en studerandes plånbok. LSK kräver att kollektivtrafiken skall vara tillgänglig. Vi vill påminna om att tillgänglig kollektivtrafik inte bara gynnar funktionshindrade utan också många andra grupper i samhället.
STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTIVA
Högskolestuderande utgör en stor grupp av dagens samhälle och skall vara aktiva och progressiva samhällspåverkare, som syns och tas i beaktande på alla stadier i samhället.
Dagens studerande är morgondagens beslutsfattare och studerandes åsikter bör därför uppmärksammas och tas hänsyn till. På nationell nivå skall studerande alltid höras innan ändringar i frågor berörande högskolestuderande fattas. Det gäller frågor behandlande social- och högskolepolitik samt internationella frågor rörande högskolestuderande. Det är vi högskolestuderande som är experter på vårt område.
Studerande utgör många gånger en stor del av en kommuns eller stads invånare, ofta större än beräknat eftersom alla inte är skrivna på studieorten. Därmed bör de kommunala beslutsfattarna ha ett bra samarbete med student- och studerandeorganisationerna på orten för kommunens framtida utveckling. Studerande är ofta beroende av exempelvis lättrafikleder, hyresbostäder och hälsovård i kommunen. Studerande är även aktiva användare av kollektivtrafiken, men inte enbart i den kommunen där högskolan är belägen. Vägen mellan högskolan och hemmet kan gå över kommungränserna och därmed behövs ett regionalt samarbete för att garantera möjligheterna för studerande att röra sig flexibelt och inom skäliga ekonomiska ramar. En jämlik behandling från stadens eller kommunens sida gentemot högskolorna och studentorganisationerna är ett måste.